Fulufjällets nationalpark och Njupeskär, torsdagen den 17:e juni 2010

Strax efter Särna svängde vi av mot byn med det hotfullt klingande namnet Mörkret. Väl där var det inte många kilometer kvar till vårt planerade stopp vid Njuperskärsentrén till Fulufjällets nationalpark. Med sina 385 kvadratkilometer är Fulufjället Sveriges sjätte största nationalpark och den näst största söder om Lappland (Kosterhavet är något större). Området består mestadels av kalfjäll och hed. Här förekommer inget renbete, vilket gör det till en gynnsam miljö för lavar och mossor. Nu var det dock inte intresset för lavar och mossor som fört oss till denna till Norge gränsande nationalpark, utan det faktum att Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär, återfinns just här.

Cirka 14 mil vandringsleder finns i nationalparken, men innan vi gav oss ut på den fyra kilometer långa Njupeskärsslingan, ägnade vi en stund åt det Naturum som Naturvårdsverket har här. Mycket fint och fräscht och med en utsikt som fick DO att önska att det var hans eget vardagsrum.

Dagen bjöd på solsken och en temperatur som nosade på 20-gradersstrecket. Vägen mot fallet kantades av trolsk natur med stora granar och Njupåns brusande vatten i den frodiga dalgången. Plötsligt glesnade skogen och blottade den mäktiga kanjon som formar Sveriges högsta vattenfall med en total fallhöjd på 93 meter. Efter ytterligare ett par hundra meters vandring i prunkande sommargrönska nedför trappor och trallar befann vi oss vid foten av fallet. På klippväggarna fanns fortfarande is som minde om vintern, och forsdimman som uppstod när vattnet efter 70 meters fritt fall nådde kanjonens botten skapade känslan av att befinna sig i ett mycket fint, svalkande regn.

Efter en stunds vördnad och beundran inför naturens krafter, liksom sedvanlig fotosession fortsatte vi på Njupeskärsslingan. Tillbakavägen bjöd på storslagen utsikt över Fjätervålen, Nipfjället och Städjan, samt ingående studerande av en myrstack. Väl åter vid Njupeskärsentrén intogs lättare förtäring vid Njupeskärsserveringen innan vi satte oss i Mercan för vidare färd norrut. Två färjeleder stod faktiskt på dagsprogrammet, men innan dess ytterligare en attraktion i kategorin "Sveriges [superlativ + geografiskt substantiv]".


// OM



DO njuter av utsikten i vad han önskar var sitt eget vardagsrum: Fulufjällets nationalparks Naturum.



FC beundrar Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär, på avstånd.



DO på väg ner för trapporna som leder till Njupeskärs fot.



OM och DO i forsdimman nedanför fallet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0