En destination återstod innan vi kunde anse oss klara med Nordöleden. Klockan 22.00 kom färjan till Hyppeln för vidare transport till Rörö. Vi hade förberett oss minutiöst inför ombordkörningen, den var nämligen extremt rare. Vi skulle backa ombord på färjan. Det här var något vi inte varit med om tidigare och heller aldrig skulle vara med om igen (backa av en färja skulle vi däremot komma att göra, men det återkommer vi till).

Vi hade kommit tillbaka till färjeläget i god tid innan färjan skulle avgå. Först var vi ensamma, men när vi satt oss till rätta i bilen dök det upp en silvrig cab med ett äldre par i. Kärringen som körde började backa mot vår bil, närmare och närmare och närmare... Till slut insåg vi att hon inte skulle stanna innan det var för sent om vi inte gjorde henne uppmärksam på vad som höll på att hända. I sista stund slängde sig undertecknad därför på tutan och kärringen stannade med ett ryck, vände sig om, vinkade och skrattade glatt. Det gjorde inte vi.

Dessa eländiga turister som kommer och förpestar skärgårdsöarna och inte vet att uppföra sig som folk! Nåväl, ingen skada skedd. Som tur var skulle inte det äldre paret med till Rörö, så vi slapp dem på båten, om än bara tillfälligt.

I skenet av en vacker solnedgång satte vi av mot Rörö, den största ön i Göteborgs norra skärgård. "Rör" är bohusländskä för vass. Vassen växer i de två säregna sötvattensdammarna Stora och Lilla Ers vatten. Dessa två är en del av det naturreservat som innefattar norra, västra och södra delarna av Rörö. På öns östra del finns samhället med mataffär, mack, skola för årskurs 1-6 och idrottshall. Under sommarhalvåret kan man även ståta med café och fiskaffär.

Husen på Rörö är numrerade efter ordningen de byggts i. Detta, i kombination med att man fram till 1970-talet inte använde vägnamn på ön, gjorde brevbärarnas jobb här, och på andra öar med liknande system, en aning komplicerat.

Skulle man råka illa ut i vattnen kring Rörö så har man åtminstone gjort det på rätt ställe. Här har nämligen Sjöräddningssällskapet (egentligen Sällskapet för Svensk Räddning af Skeppsbrutne, SSRS) en av kustens största sjöräddningsstationer. Detta till trots så har det hänt ett par allvarliga olyckor i trakten.

I april 1945 kolliderade den svenska ubåten HMS Ulven med en drivande tysk mina väster om Rörö. Den hittades först efter 21 dagar då en fiskebåt fastnade med trålen i något som visade sig vara Ulven. Alla 33 personer i besättningen hade troligtvis omkommit omedelbart eller ganska kort tid efter den kraftiga explosionen. 2003 inträffade så en helikopterolycka på andra sidan ön. Under en militär räddningsövning havererade helikoptern i havet från låg höjd och sex av sju besättningsmän miste livet.

Av rädsla för att råka ut för något liknande lämnade vi ön lika fort som vi kommit. På vägen tillbaka angjorde färjan Hyppeln och till vårt stora förtret körde det äldre paret i caben då ombord. Den här gången höll de sig emellertid på säkert avstånd och den sista biten in till färjeläget på norra Stuvö var fri från ytterligare incidenter. Lite senare än vi tänkt oss, men ett antal upplevelser rikare, var vi nu på hemväg. Tre färjeleder kunde läggas till handlingarna.


// OM



Mercan redo att backa ombord på färjan.



"Ulrika" på väg från Hyppeln till Rörö.



Solnedgång över Hyppeln. Ett naturens skådespel av högsta klass.