# 24: Högsäterleden, söndagen den 23:e maj 2010

Sommaren närmade sig med stormsteg och planerna för hur färjorna norröver skulle erövras hade så smått börjat ta form i huvudet. Än så länge fanns dock några färjor kvar att åka i landets sydligare (nåja) delar. Undertecknad hade spenderat helgen hos MM och KM i Skövde, och på söndagen mötte DO upp på västgötaslätten. Vi skulle till Göteborg, men vi skulle runda Vänern. Väster om landets största sjö låg nämligen två vackra, gula färjor och guppade på lätta vågor i väntan på vår ankomst.

Cirka 20 mil bort fanns det första målet för dagen: Högsäterleden, en i våra kretsar mycket mytomspunnen led. Troligtvis är det bara Holmöleden som omtalats mer innan den de facto åkts. Orsakerna är flera, men de stavas alla R-A-R-E.

Högsäterleden är Sveriges kortaste färjeled för biltrafik. Det är endast 75 meter mellan färjeläget i Fyxnäs och ditot i Högsäter. Färjan, den lindragna "Byälvan", är Färjerederiets minsta. Hon lastar som mest fyra personbilar. Den är dessutom Färjerederiets äldsta färja som fortfarande är i bruk, samt den färja som varit i trafik längst tid utan renovering. Sedan 1963, åtta år efter jungfrufärden 1955, har hon sett likadan ut. Ombyggnationen som gjordes då föranleddes av ett byte från eldrift till dieseldrift.

Här är det lätt att tankarna rusar iväg. Den äldsta färjan är alltså paradoxalt nog även den som klarat sig längst utan upprustning. Byggdes det månne bättre färjor förr? Å andra sidan: med tanke på ledens korta längd är det kanske en inte allt för vågad gissning att Byälvan är den av Färjerederiets alla färjor som gått kortast sträcka totalt, vilket i så fall skulle kunna vara en förklaring till den till synes extraordinära hållbarheten.

Högsäterleden går över Byälven i Säffle kommun, en bit väster om Grums i Värmland. Älven - troligtvis en av Sveriges minst kända - är omkring fyra mil lång och rinner från sjön Glafsfjorden ner till Vänern. Man vet att trafik över älven pågått sedan början av 1700-talet, då Karl XII och hans mannar drog fram här i samband med kriget mot Norge. Att trakten varit bebodd betydligt mycket längre än så vittnar de gravhögar och lämningar från järnåldersboplatser som finns på båda sidor om älven om.

Vid färjeläget i Högsäter finns en gravhög kallad Kungshögen. Här sägs sagokungen Olof Trätälja ligga begravd. Olof Trätälja var en svensk konung av Ynglingaätten, en kungaätt som enligt fornisländska och fornnorska skrifter ska ha ha varit ättlingar till guden Frej. På 1800-talet trodde arkeologer och historiker att ätten verkligen hade funnits, men numera anser man att historiska belägg för dess existens saknas. I vissa fall kan kopplingar till verkliga personer finnas, men berättelsen som helhet betraktas som historiskt otillförlitlig. Trots detta är Kungshögen i Högsäter en av inte mindre än tre storhögar där Olof Trätälja hävdas vila. De andra två återfinns i Nysäter och i Säffle, en bit söderut längs älven.

Vår färd på Högsäterleden var tänkt att gå från öst till väst, men på grund av bristfällig skyltning irrade vi runt i Värmlandsskogarna och hamnade till slut i Nysäter. Vi beslutades oss då för att åka norrut längs Byälvens västra strand och ta färjan åt vad som egentligen var fel håll. Skyltningen österifrån är således något Trafikverket bör se över. En färja är en attraktion.

Väl framme fanns det dock inget som kunde ta ifrån oss upplevelsen av en bedårande färjetur. Flytetygets gula metall och dess grönmålade däck smälte på ett osedvanligt vackert sätt in i den omgivande grönskan. Solen trängde igenom molnen och lös med sina vårvarma strålar på maskrosorna som just slagit ut längs strandkanten. Sällan känner man en sådan total harmoni med tillvaron. Överfarten tog på sin höjd tre minuter. En ljuvlig stund av koncentrerad livskvalité i sin ädlaste form.

Det var också här som vi för första gången noterade Trafikverkets nya logga. "Projekt: Vägverkets färjelinjer" hade därmed övergått till "Projekt: Trafikverkets färjelinjer". En ny era var inledd.

I land, lite matta av den euforiska upplevelse vi just varit med om, möttes vi av en grusväg. Detta fick oss att fundera på det smått absurda i att ha en färja, som enligt uppgift sysselsätter fem heltidstjänster, just här. Någon mil söderut finns en bro över älven och Högsäterleden har ifrågasatts förr. Förslagen om att ersätta färjan med en bro, eller helt enkelt dra in den, har genom årens lopp återkommit, men än så länge finns den tack och lov kvar.


// OM



"Byälvan" har på sin färd över Byälven plats för 4 personbilar och 25 passagerare. OM är uppenbart nöjd över att befinna sig på denna färjeidyll.



Så även DO, men vem hade inte varit det?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0