Vårt nästa stopp på Nordöleden var Hyppeln. På denna 1,5 kilometer långa ö bor cirka 150 personer permanent. Öns namn syftar på dess profil; en hyppel är på lokaldialekt en knöl eller puckel. I vanlig ordning hade vi för avsikt att snabbt köra av färjan, vända och köra på igen, men den här gången hann vi inte riktigt med. Vi blev strandsatta. Men inget ont som inte har något gott med sig. Vi fick nu gå på upptäcktsfärd på Hyppeln.

Vi lämnade bilen vid färjeläget och satte av till fots norrut. Efter ett tag bestämde vi oss för att klättra upp på Hyppelns topp Storevale, 43 meter över havet. Här byggde militären 1941 ett fort för att skydda sig mot tyska angrepp från väster. Enligt osäkra källor fylldes fortet för ett antal år sedan med betong, då det inte längre var i bruk.

Utsikten från denna plats är magnifik och tillhör definitivt arkipelagens bästa. I söder kan man skönja Vinga fyr, västerut syns Hätteberget och i norr ståtar Marstrands fästning. På vägen tillbaka passerades Hyppelns fotbollsplan, utan tvekan en av skärgårdens finaste.

Tillbaka i hamnen gjorde sig hungern påmind. Vi hade en baguette fylld med skagenröra kvar sedan dagens tidigare utflykt till Särö, vilken vi nu delade broderligt på. Vill man spendera en helkväll på Hyppeln kan man annars sätta sig på restaurang Restaurang Stora Oset. Vill man spendera en livstid på Hyppeln blir det svårare, men här finns i alla fall en liten matbutik och ett bibliotek. Fram till början på 2000-talet fanns också en skola på ön.

MM ringde och fick information om läget innan vi gjorde oss redo för en i flera avseenden spännande färd till Rörö.


// OM



"Ulrika" på väg mellan Källö-Knippla och Hyppeln.

FC och OM blickar ut över vattnet.

FC och DO på vandring norrut. Hyppelns färjeläge i bakgrunden.

Pojkbandsbild 1. På Hyppelns topp Storevale, 43 meter över havet.



Utsikten från Hyppelns topp är magnifik, även utan dessa tre grabbar i bild.