Vi var tillbaka på Stora Varholmen och ställde oss nu i den andra färjekön - den till Hönö. Detta är Trafikverkets mest trafikerade led och faktiskt den mest trafikerade färjeleden i hela Sverige, räknat i antal bilar per dygn. Här åker cirka 6000 bilar varje dag, vilket är något fler än Helsingborg - Helsingör. Fyra av Trafikverkets näst största färjor trafikerar leden: Ada, Beda, Göta och Marie. Endast Gullbritt på Gullmarsleden är större.

Om det inte varit för ovan nämnda fakta, skulle även denna färjeled snällt sagt vara medioker. Den 12 minuter långa överfarten kändes mer som en transportsträcka än en underbar och lustfylld resa över blåa vatten, så som en riktig färjetur ska vara. Detta kan bero just på att leden är så trafikerad.

Vi hamnar här i ett virr-varr,  ett inferno om man så vill, där logikens lagar sätts ur spel och svaret på frågan ifall denna led är rare tycks vara höljt i en svårgenomtränglig dimma. Att det är den mest trafikerade leden är ju ett faktum som gör leden rare, men det gör den samtidigt extrem orare. Vad som är sant är faktan, men längre in än så ger vi oss inte i resonemanget.

Under färden uppstod en diskussion mellan OM och FC om vi var på väg till Hönö eller Öckerö. Båda hävdade starkt sin övertygelse, men FC gick i vanlig ordning segrande ur striden. OM var dock inte helt fel ute, då trafiken från den 6:e december 1962 till den 24:e januari 1981 faktiskt gick mellan Lilla Varholmen och Öckerö.

När man väl tagit färjan till Hönö breder möjligheterna ut sig att besöka fler öar brovägen. I söder finns den längsta bron, den till Fotö. Åker man istället norrut hamnar man först på Öckerö, där det administrativa centrat för Öckerö kommun finns, och sedan på Hälsö. På dessa öar finns flera fina utsiktplatser, ett par sevärda kyrkor och på Hönö ett fiskemuseum.

Innan det fanns broar mellan öarna simmade en tapper man vid namn Jakob mellan öarna. Enligt legenden var han ute och fiskade när hans båt blev bordad av en örlogsman som på uppdrag av sitt befäl krävde att Jakob skulle lotsa deras färja genom skärgården. Jakobs lotsfärdigheter var dock inte tillräckliga och han tvingades hoppa över bord. Jagad simmade han till Fotö, vidare till Hönö och sedan till Öckerö. Förföljarna gav sig dock inte. I land på Öckerö gömde sig därför Jakob på en speciell klippavsats och kastade sin mössa i vattnet. När det efterhängsna sällskapet fick syn på mössan blev de övertygade om att Jakob drunknat och gav upp. Klippavsatsen heter därför Jakobs bratt och har också en väg uppkallad efter sig: Jakobs bratts väg.

Det har vid två tillfällen, 2001 och 2005, folkomröstats om huruvida broar bör ersätta Hönö- och Björköleden. Vid båda dessa tillfällen har utfallet blivit detsamma: två tredjedelar röstade nej till bro.

Vi hade en led kvar på dagsprogrammet. En mycket omfattande led, som bar diverse äventyr i sitt sköte.


// DO & OM



"Ada" är riktigt stor. Här får det plats hela 75 bilar och 397 passagerare.



OM och FC i djup begrundan.