En lång, hård vinter hade passerat, den mest snörika under vår livstid, men nu gläntade våren på dörren och vi återupptog vårat kall.

Ett av våra vinternöjen, att följa Boro Vetlanda HC i vått och torrt, var denna kväll framme vid sin slutpunkt. Laget skulle i Mörrum spela sin sista match i kvalserien till Division 1. Detta gav oss ett utmärkt tillfälle att begagna oss av såväl Aspöleden som Ivöleden. Den förstnämnda skulle avverkas innan matchen och den senare efter. På vägen ner mot världsarvsstaden Karlskrona ringde CB och fick sig en uppdatering om läget.

Aspöleden är den enda av Trafikverkets 38 leder som drivs på entreprenad. Affärsverken Karlskrona AB har fram till årsskiftet 2010/2011 hand om driften. Därefter tar Färjerederiet själva över verksamheten även här. Leden är drygt sex kilometer lång. Därmed kniper den platsen som den näst längsta av Trafikverkets alla färjeleder. Det tar cirka 23 minuter att ta sig från färjeläget på Trossö till Aspö. Färden går i intressanta militära omgivningar på öppet vatten.

Den sena eftermiddagen var grå och disig, vilket gjorde att vi efter den sedvanliga fotoproceduren satte oss inne i det passagerarutrymme som finns på färjan. Plötsligt hördes en bekant signal. Vibrationerna på färjan hade fått larmet på Mercan att ljuda. Det var första, men inte enda, gången under projektet det skedde.

Aspö ligger inklämd mellan de med bro till fastlandet förbundna öarna Hasslö och Tjurkö i Karlskronas skärgård. Tätorten på ön heter Drottningskär och hade 2005 en befolkning på 328 personer. Intill samhället ligger Drottningskärs kastell, en befästning ritad av militären och arkitekten Erik Dahlberg. Kastellet började uppföras 1680 i samband med grundandet av Karlskrona. I mitten av 1700-talet stod anläggningen klar, men huvuddelen av försvaret av inloppet till Karlskronas örlogshamn flyttades snart över till Kungsholms fort på andra sidan Aspö sund. Idag ägs Drottningskärs kastell av Statens fastighetsverk som sedan 1993 i omgångar har genomfört restaureringar av den välbevarade fästningen.

Under turistsäsongen finns här restaurang, men under vårat besök var det synnerligen folktomt. Vi började gå runt kastellet, något som visade sig bli mer utmanande än vi först trott, men när man gått mer än halvvägs vänder man helt enkelt inte om. Vi lyckades, efter flera kritiska moment, ta oss runt fästningen så gott som torrskodda. Innan återfärden till fastlandet besökte vi även öns mataffär, där kassörskan fick anledning att dra på smilbanden. DO tvingades nämligen i samband med ett snusinköp visa upp sitt mindre smickrande körkort.

Aspöleden är en toppled. Den är lång, vilket bara är ett plus, då miljön den återfinns i är spännande. Man får känslan av att befinna sig ute på öppet hav, vilket man mer eller mindre också gör. En unik färjetur helt enkelt. Dessutom finns en postlåda på färjan. Det, mina vänner, är extremt rare.


// OM



"Aspö II" är en av två färjor som trafikerar Aspöleden. Hon har plats för 25 personbilar och 200 passagerare.



DO njuter av den grådisiga seneftermiddagen.



OM gläds över upptäckten av en postlåda ombord. Rare.



DO framför maffiga Drottningskärs kastell, runt vilket han tillsammans med OM gick, klättrade och vadade.