# 9: Skenäsleden, måndagen den 8:e juni 2009
Den vanligaste vägen att ta sig från Stockholm till vår hembygd är förstås E4:n ner till Mjölby och därefter väg 32, men den här gången valde vi en annan rutt. I höjd med Jönåker svängde vi av söderut. Det var nämligen så att vi skulle åka färja, tro det eller ej. Skenäsleden skulle nyttjas. Vi betalar ju ändå skatt för den.
Skenäsleden går idag mellan Säter och Skenäs, där Bråviken är som smalast, men fram till 1959 gick leden istället en bit österut mellan Kvarsebo och Färjestaden. På båda sidor om leden finns Kristinavägen, uppkallad efter Drottning Kristina som under mitten av 1600-talet ordnade roddturer över Bråviken för att lättare kunna ta sig till sina vänner på Vikbolandet. En annan anledning till att organiserad färjetrafik tog fart här var att många människor på båda sidor om viken var angelägna att nå den viktiga handelsstaden Söderköping, utan att behöva ta sig igenom den mariga Kolmårdenskogen.
Klockan närmade sig nio på kvällen när vi körde ombord på Fredrika, som skulle bli vårt färdmedel under de kommande sex minuterna. De senaste milen hade det regnat lite lätt, men nu hade det spruckit upp en aning och den låga kvällssolen kämpade i väster mot molnen. Med oss på färjan var en lastbil, till bredden fylld med vad som såg ut att vara jord. Det var väl det som var mest speciellt med den här leden. Åk alltså inte hit om ni är ute efter en rare färjeled. Men har ni tid över och vill slippa motorvägen ett tag, ja då kan vi varmt rekommendera den här avstickaren. En färja är ändå alltid en färja.
Efter avslutad färjetur befann vi oss på Vikbolandet, halvön som från Östergötland skjuter ut i Östersjön. Det här är en av de fornlämningstätaste platserna i landet och strax väster om färjeläget i Skenäs finns Skenäs slottsruin. Slottet som en gång stod här, vackert beläget vid stranden och omgivet av en praktfull trädgård, gick samma öde till mötes som tidigare avhandlade Hörningsholm: det brändes ner av ryssarna år 1719. Vår vana trogen hade vi dock inte tid för dylika sevärdheter, utan ställde direkt in siktet på Skenäsanstalten där vi skulle avtjäna ett straff för otillbörligt gynnande av Vägverket Färjerederiet. Därefter väntade dagens sista led.
// OM
Utan lastbil har "Fredrika" plats för 30 personbilar och 198 passagerare.
Solen gjorde allt som stod i dess makt för att tränga igenom molnen och belysa Bråviken.
Det är jättetrevlig läsning. Så intressant att få historia och nutidsfakta presenterat på ett humoristiskt sätt. Dessutom med en lysande förmåga att behandla språket. Ser fram emot att få detta i bokform.
Tack för de orden!