Det som när vi lade oss hade varit några lätta regnstänk hade under natten utvecklats till ett regelrätt oväder. Vi trodde att vi varit förutseende när vi spänt upp en presenning över tältet i skydd mot vätan, men den tilltagande vindens lek med regnskyddet skapade ett oljud i vilket det var omöjligt att kunna sova. Efter några timmar i töcken bestämde vi oss vid sjutiden för att det fick vara nog.

Trots detta mindre angenäma uppvaknande gladdes vi ändå åt att få inleda dagen med en färjetur. Ytterligare några kilometer grusväg på Ammerön senare, dessutom med vägarbete försedd sådan, var vi nämligen framme vid Ammer varifrån färjan över Revsundssjön till Stavre skulle avgå.

Större delen av Revsundssjön upptas av Ammerön, som är Sveriges sjätte största insjöö, exempelvis mer än dubbelt så stor som Visingsö. På ön finns knappt 150 bofasta, fördelade på byarna Ösjö, Gåsböle, Nor, Rind och Ammer. På ön finns också den lilla sjön Ösjön, i vilken två små holmar återfinns. Holmarna binds samman av ett vassbälte och på den ena av dessa två holmar finns en liten... nej, det räcker kanske så.

Ammerön ligger hur som helst i Revsunda församling i Bräcke kommun i östra Jämtland, och just från Revsunda församling kommer Maritza Horn som 1978 gav ut albumet "Jämmer Och Elände". Skivan innehåller så kallade skillingtryck och rekommenderas varmt för den som känner sig oförskämt glad till sinnes.

Sommartid gör ångfartyget Alma rundturer i Revsundssjön. Alma är en av Sveriges äldsta ångbåtar som fortfarande är i drift. Hon sjösattes i Revsundssjön 1873 för att frakta gods och passagerare. Efter att under drygt hundra år varit i olika personers ägo och bland annat trafikerat Stockholms skärgård hamnade hon i mitten av 1980-talet åter i Revsundssjön, men hennes skick var då mycket dåligt. Under åren 1990 till 1993 renoverades Alma med målet att bibehålla henne i så ursprungligt skick som möjligt. Sedan dess ägs hon av den ideella föreningen Alma af Stafre och inne på sitt 14:e decennium tar hon alltså varje sommar upp till 30 passagerare på rundturer i Revsundssjön ett par gånger i veckan.

Denna dag inbjöd dock inte vädret till någon gemytlig ångbåtstur. De fyra minuterna det tog att ta sig de 500 meterna mellan Ammer och Stavre räckte gott och väl för att fylla dagens färjekvot.

Närmare hälften av de resenärer som idag nyttjar Ammeröleden gör det för att ta sig till eller från sitt arbete. Organiserad färjetrafik har funnits här sedan 1939, men trafiken över sundet var livlig långt innan dess. För de boende på Ammerön krävdes dagliga resor till Stavre där affärer och järnvägsstationen fanns och barnen gick i skola, och för de boende på fastlandet var den smidigaste vägen att ta sig till sin kyrka i Revsund via sundet.

Ammeröleden trafikeras numera av den lingående färjan Arnljot, som inte är byggd 1873, men väl 1960 och därmed Färjerederiets tredje äldsta färja som fortfarande är i drift. Den hårda vinden rörde under vår överfart upp sjön så pass att den förhållandevis lilla färjan faktiskt gungade en del, samtidigt som regnet piskade våra ansikten under det sedvanliga fotodokumenterandet. Vi var överens om att det här var en upplevelse vi inte hade velat vara utan.


// OM



Den hårda vinden fick lingående Arnljot, med plats för 8 personbilar och 49 passagerare, att gunga under färden från Ammerön till Stavre.



OM, själaglad över att få inleda dagen med en härlig färjetur.



Även för DO:s del hade morgonstunden, som synes, guld i mund.